För att få det friska och välutvecklade föl man önskar sig så måste man börja med stoets utfodring.  Det gäller att undvika att överutfodra under dräktigheten och underutfodra under digivningsperiodden.  Stoet skall hålla jämnt hull under dräktigheten, varken magra eller lagra på sig fett.

Fostret växer mest under de tre sista dräktighetsmånaderna. Då skall stoet få tillräckligt med energi, protein och mineraler. I synnerhet mängden protein kan behöva justeras. Ett hö med högt näringsvärde är nu viktigare än någonsin.  Vid behov kan det kompletteras med luzern(alfalfa) och soja. Man skall dock passa på så att stoet inte blir fet, för det ökar risken för komplikationer i samband med fölningen. Om stoet däremot är för mager har hon svårt att klara av att producera mjölk och att bli dräktig på nytt.

Under digivningsperioden behöver stoet lika mycket näring som en häst i hård träning. Det är också viktigt att se till att hon får tillräckligt med vatten.  Mjölkproduktionen är som störst ca 2 månader efter fölning.  Om man försöker minska mjölkmängden genom att minska på fodermängden, leder det endast till att stoet magrar eftersom mjölken då kommer att produceras med hjälp av kroppsreserverna. Mängden mjölk minskar naturligt över tid och står efter 6 månader för ca 1/3 av fölets näringsbehov.  Stoets fodermängd skall justeras enligt detta, så att hon inte lägger på sig för mycket hull.

Fölet börjar tidigt av ren nyfikenhet att äta av stoets foder. Genom att vänja fölet vid vuxenfoder går avvänjningen lättare.  Vid utfodring av föl är det viktigt att hålla tillväxttakten så jämn som möjligt. Överutfodring som leder till växtspurter och fetma är lika skadligt som underutfodring.

Speedex-fodren lämpar sig för såväl ston som föl.  De är sammansatta med tanke på hästens matsmältning, tarmhälsa och foderutnyttjande. När proteinbehovet är som högst kan det var skäl att komplettera utfodringen med t.ex. lite soja.