Grovfodret utgör grunden i hästens utfodring. Senast nu, i februari, borde  grovfodrets energiinnehåll ha klarnat, även för dem som inte har en analys att tillgå. Det syns om hästen har lagt på hullet, eller om den har magrat.

Viktkontroll för hästar
Det är bra att regelbundet kolla hästens hull, så att man kan justera fodermängderna i tid. Energibehovet ökar ju t.ex. vid stark kyla  och med ökande arbetsmängd. Å andra sidan smyger sig extra kilon på om man inte är på sin vakt. Ögat ljuger lätt, så ett måttband kan vara till god hjälp.

Till exempel såhär 

Grovfodret hästens viktigaste näringskälla
Hästen skall få möjligast mycket av de näringämnen den behöver ur grovfodret. Vi har haft två somrar med extremt väder, först väldigt regnigt och sedan extremt torrt, vilket påverkat näringsinnehållet i grovfodret. I synnerhet har proteinhalten och innehållet av mineraler avvikit från det normala och dessutom varierat lokalt. Energibrist visar sig ganska snabbt, men tyvärr tar det länge innan man kan se mineralbrister. Även proteinbrist klarar hästen ett bra tag genom att bryta ner sin muskelvävnad. När den väl är synbart muskelfattig och toppig i överlinjen är det svårare att bygga upp musklerna igen. Fullvuxna hästar i lätt eller inget arbete klarar brister ganska länge, men för dräktiga ston och unghästar kan proteinbrist och otillräcklig mineralförsörjning snabbt få allvarliga följder.

Foderanalysen till stor hjälp
Den som har en foderanalys har mera att gå efter än hästens hull.                       

• Analysvärdena anges i torrsubstans (ts). Torrhö innehåller typiskt 86 % ts, medan hösilage ligger mellan 40-60 % ts. Man räknar bort vatteninnehållet, som kan variera stort. Energiinnehållet per kg är alltså lägre i fodret än i kg torrsubstans, eftersom vattnet späder ut näringsinnehållet.
• Energi anges som megajoule, MJ, per kg ts. Värden runt 8 MJ/kg ts  är  bra för hästar i lätt arbete. Hästar i hårt arbete och avelsston behöver 9-10 MJ per kg ts.
• D-värdet anger hur smältbart fodret är.  Det borde vara över 600.  Högt tal = hög, god smältbarhet. D-värdet följer energi-innehållet. Om värdet är lågt, var observant på eventuell risk för kompaktionskolik. 
• Proteinet anges som råprotein och som smältbart råprotein (srp).  Det senare är en beräkning av hur mycket av proteinet hästen kan utnyttja.  Värden under 70 g srp/kg ts behöver kompletteras med ett proteinfoder. Normalvärdet ligger mellan 90-100 g srp/kg ts. Högdräktiga och digivande ston behöver mera protein, liksom unga växande hästar.
• Askan eller glödgningsresten anger totala innehållet mineralämnen.  Om det är lågt, under 75 g/ kg ts  kan man utgå ifrån att innehållet av kalsium, fosfor, magnesium och övriga mineraler och spårämnen också är lågt. Ett bra mineralfoder är det första och viktigaste kompletteringsfodret din häst behöver.
• Sockret då?  ”För friska hästar är socker inget problem” säger svenska grovfoderforskare. Sockret höjer energivärdet och förbättrar smakligheten. För problemhästar (fångbenägna, EMS, insulinresistens, Cushing mm) kan man sänka sockerhalten genom att blötlägga grovfodret. Observera då att även andra näringsämnen, såsom mineraler och proteiner försvinner. Dessutom blir det extra viktigt med foderhygien, för bakterier växer snabbt i det våta fodret.

Hur kan man komplettera grovfodret?

• alla hästar behöver ett bra, mångsidigt mineralfoder, tex Speedex Mineral. Den dagliga givans storlek beror bl.a. på vilka andra fodermedel hästen äter. 

• ett kompletteringsfoder som Speedex Complete eller Speedex Grow, ges om hästen behöver mera energi än den får ur sitt grovfoder. Båda fodren har en mångsidig sammansättning som lämpar sig för såväl tävlingshästar som fritidshästar. Det är fodergivans storlek som är avgörande!

• ett proteinfoder som Speedex Future behövs om grovfodret har lågt innehåll av protein och/eller om hästen tillhör en kategori som har förhöjt proteinbehov (avelshästar, växande hästar, hästar som behöver bygga muskler).