Grovfoder, eller hö, är den centrala delen vid utfodring av hästar. All annan utfodring planeras utgående från grovfodret. Skördetidpunkt och väderförhållanden har stor påverkan på grovfodrets näringsvärden. Höanalyser ger en bra grund för foderplaneringen. Analysen berättar om hästens utfodring behöver kompletteras med något för att hästen ska må bra.

Viktkontroll för hästar
Det är bra att regelbundet kolla hästens hull, så att man kan justera fodermängderna i tid. Energibehovet ökar ju till exempel med ökande arbetsmängd och vid stark kyla. Å andra sidan smyger sig extra kilon på om man inte är på sin vakt.  Ögat ljuger lätt, så ett måttband kan vara till god hjälp.

Grovfodret hästens viktigaste näringskälla
Hästen skall få möjligast mycket av de näringsämnen den behöver ur grovfodret. Den här sommaren gav en bra höskörd åt många, men många faktorer kan ändå påverka näringsinnehållet i grovfodret och det kan förekomma stora lokala variationer.

Energibrist visar sig ganska snabbt, men tyvärr tar det länge innan man kan se mineralbrister. Även proteinbrist klarar hästen ett bra tag genom att bryta ner sin muskelvävnad. När den väl är synbart muskelfattig och toppig i överlinjen är det svårare att bygga upp musklerna igen. Fullvuxna hästar i lätt eller inget arbete klarar brister ganska länge, men för dräktiga ston och unghästar kan proteinbrist och otillräcklig mineralförsörjning snabbt få allvarliga följder.

Höanalysen till stor hjälp
Den som har en foderanalys har mera att gå efter än hästens hull.

• Analysvärdena anges i torrsubstans (ts). Torrhö innehåller typiskt 86 % ts, medan hösilage ligger mellan 40-60 % ts. Man räknar bort vatteninnehållet, som kan variera stort. Energiinnehållet per kg är alltså lägre i fodret än i kg torrsubstans, eftersom vattnet späder ut näringsinnehållet.
• Energi anges som megajoule, MJ, per kg ts. Värden runt 8 MJ/kg ts är bra för hästar i lätt arbete. Hästar i hårt arbete och avelsston behöver åtminstone 9-10 MJ per kg ts.
• D-värdet anger hur smältbart fodret är. Det borde vara över 600. Högt tal = hög, god smältbarhet. D-värdet följer energi-innehållet. Om värdet är lågt, var observant på eventuell risk för kompaktionskolik.
• Proteinet anges som råprotein och som smältbart råprotein (srp). Det senare är en beräkning av hur mycket av proteinet hästen kan utnyttja. Värden under 70 g srp/kg ts behöver kompletteras med ett proteinfoder. Normalvärdet ligger mellan 90-100 g srp/kg ts. Högdräktiga och digivande ston behöver mera protein, liksom unga växande hästar.
• Askan eller glödgningsresten anger totala innehållet mineralämnen. Om det är lågt, under 75 g/ kg ts kan man utgå ifrån att innehållet av kalsium, fosfor, magnesium och övriga mineraler och spårämnen också är lågt. Ett bra mineralfoder är det första och viktigaste kompletteringsfodret din häst behöver.
• Sockret då? ”För friska hästar är socker inget problem” säger svenska grovfoderforskare. Sockret höjer energivärdet och förbättrar smakligheten. För problemhästar (fångbenägna, EMS, insulinresistens, Cushing mm) kan man sänka sockerhalten genom att blötlägga grovfodret. Observera då att även andra näringsämnen, såsom mineraler och proteiner försvinner. Dessutom blir det extra viktigt med foderhygien, för bakterier växer snabbt i det våta fodret.

Hur kan man komplettera grovfodret?

• alla hästar behöver ett bra, mångsidigt mineralfoder, tex Speedex Mineral. Den dagliga givans storlek beror bl.a. på vilka andra fodermedel hästen äter.

• ett kompletteringsfoder som Speedex Complete eller Speedex Grow, ges om hästen behöver mera energi än den får ur sitt grovfoder. Båda fodren har en mångsidig sammansättning som lämpar sig för såväl tävlingshästar som fritidshästar. Det är fodergivans storlek som är avgörande!

• ett proteinfoder som Speedex Future behövs om grovfodret har lågt innehåll av protein och/eller om hästen tillhör en kategori som har förhöjt proteinbehov (avelshästar, växande hästar, hästar som behöver bygga muskler).